|
|
Berättelsen om hur Fideli och Farornas konung ger varandra utmaningar för att få den vita stenen har förtrollat flera generationer med sin unika blandning av äventyr, poetisk barndomsskildring och försiktigt spirande förälskelse. Nu finns äntligen Gunnel Lindes barnboksklassiker Den vita stenen i nyutgåva på Alvina förlag!
Läs mer om boken
|
|
Gunnel Linde
Gunnel Linde (1924-2014) är en av dem som har betytt mest för barnkulturen i Sverige. Hon var verksam som författare, visdiktare, journalist, illustratör samt TV- och radioproducent. Hennes första barnbok, Osynliga klubben och hönshusbåten, kom ut 1958 och sammanlagt skrev hon mer än 30 böcker och skapade 82 radio- och tv-serier.
Gunnel Linde föddes i Stockholm den 14 oktober 1924. Hon utbildade sig vid Anders Beckmans reklamskola, Konstfackskolan, Stockholms konstskola och vid Nonington College i England. Från mitten av 40-talet var hon verksam som journalist och tecknare vid Katrineholms-Kuriren, Östgöten och Helsingborgs Dagblad och började sedan på Sveriges Radio 1947 där hon var radioproducent 1957 – 1963. Mellan 1964 och 1989 arbetade hon som tv-producent och skapade ett stort antal älskade tv-program, bland andra Pellepennan och Suddagumman (1965), Tacka vet jag skorstensgränd (1966), Den vita stenen (1973), Upp med händerna (1974), Med Lill-Klas i kappsäcken (1983) och Lita på det oväntade (1988).
Osynliga klubben var ett populärt barnradioprogram som Gunnel Linde producerade under 1950-talet och 1958 debuterade hon som barnboksförfattare med boken Osynliga klubben och hönshusbåten. Gunnel Linde återkom i sin yrkesverksamhet sedan ofta till att berätta sina berättelser i många olika medier – i både bokform och som radio- eller tv-program. Att hennes mest kända bok, Den vita stenen, som kom ut 1964 också visades som tv-serie 1973 är med andra ord karaktäristiskt för hennes sätt att arbeta. Boken Den vita stenen belönades med Nils Holgersson-plaketten 1965.
Gunnel Lindes arbete präglades av en stor respekt för barn, och hon gjorde även stora insatser för barns rättigheter. Tillsammans med Berit Hedeby grundade hon BRIS (Barnens Rätt I Samhället) och hon var en av dem som med stort engagemang arbetade för att det skulle bli förbjudet att slå barn. Bland annat var Gunnel Linde medlem i Barnens Rätts-utredningen vars proposition ledde till att aga och annan kränkande behandling av barn nu är förbjuden i Sverige sedan 1979. Att vi fick ett förbud mot barnaga var alltså bland andra Gunnel Lindes förtjänst. I det ämnet skrev hon också 1975 faktaboken Om man misstänker barnmisshandel och är läkare – eller en person vilken som helst som förstår att barn måste skyddas: vad gör man?
Gunnel Linde tilldelades Astrid Lindgrenpriset 1978 och belönades 2009 med De Dövas Riksförbunds guldtecken för att hon med tv-serien Upp med händerna spred kunskap till ungdomar på ett spännande och roligt sätt om kommunikation via teckenspråk.
Ett urval av Gunnel Lindes barnböcker:
1958 |
Osynliga klubben och hönshusbåten |
1959 |
Tacka vet jag Skorstensgränd |
1963 |
Fröken Ensam Hemma åker gungstol |
1964 |
Den vita stenen (Återutgiven 2014 av Alvina förlag) |
1965 |
Med Lill-Klas i kappsäcken |
1966 |
Den olydiga ballongen (Återutgiven 2012 av Svenska barnboksinstitutet) |
1967 |
Eva-sjams land |
1968 |
Pellepennan och Suddagumman |
1971 |
Löjliga familjerna |
1972 |
Jag är en varulvsunge |
1976 |
Mamm- och pappsagor |
1977 |
Om livet är dig kärt |
1981 |
Dingo - rymmare utan fasttagare |
1985 |
Rädda Joppe - död eller levande |
1989 |
Pellepennan och Suddagumman som ordbehandlare |
1990 |
Charlie Karlsson och hans barnvakter |
1993 |
När mormor var mamma |
1993 |
När mamma var mamma |
1993 |
När jag var mamma |
1995 |
Du har inte en chans – ta den! |
1996 |
Hålla handen |
|
|
|